Om sällsynta diagnoser

Sällsynta diagnoser

Den svenska definitionen för en sällsynt diagnos är att en av 10 000 invånare drabbas av en viss sjukdom. EUs definition är fem av 10 000. Men även om varje diagnos i sig är ovanlig är det ett stort antal människor i Sverige som är berörda.

Till gruppen sällsynta diagnoser hör en mängd olika sjukdomar eller tillstånd. Många sjukdomar är genetiskt betingade, kroniska och livslånga till sin natur. Det är vanligt att sällsynta diagnoser är syndrom, det vill säga en kombination av olika symtom, vilket ofta medför svåra funktionsnedsättningar. Personer som lever med sällsynta diagnoser har ofta olika behov av vård och behandling. För att få vardagen att fungera krävs också olika stödåtgärder från sjukvården och samhället..

1995 startades Syndromcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det riktade sig till barn och ungdomar med ovanliga kromosomavvikelser och andra missbildningssyndrom. Syndromcentrum är vår utgångspunkt för att skapa ett kompetenscentrum – ett “Centrum för sällsynta diagnoser” i enlighet med EU:s och Socialstyrelsens intentioner öppet för alla åldersgrupper.

Antal sällsynta diagnoser
Man räknar med att det finns mellan 6000 och 8000 olika sällsynta diagnoser. Vissa av dessa är extremt sällsynta, det kan handla om enstaka patienter.

Vanliga frågor

sällsynt diagnos

I USA räknas det som en sällsynt sjukdom när den drabbar färre än 200 000 personer. Dessa sjukdomar tenderar att få liten uppmärksamhet i tv-programmen och förblir ofta odiagnostiserade under långa perioder. Trots det lilla antalet drabbade personer beräknas de med sällsynta sjukdomar tillsammans utgöra omkring 20 % av sjukhusvistelserna, vilket tar upp en betydande mängd resurser. Forskningen har blivit otroligt viktig om vi ska kunna förstå dessa sjukdomar bättre och hitta lämpliga behandlingar för de drabbade.

Det vore fantastiskt om det fanns en fast tid för program om sällsynta sjukdomar i SVT:s tablå